Bokmärk den här sidan
Detta skapar inte bokmärket automatiskt – du behöver trycka tangentkombinationen själv.
Till Startsidan
Till Se och göra i Helsingborg
Till Turistinformation
Helsingborgs historiska vattenkällor och bäckvatten
Historiken
Helsingborgs geografiska läge vid Öresunds smalaste del har spelat en stor betydelse i stadens utveckling – på både gott och ont. Förträffligt betraktat som kort transportled, men utsatt vid krig.
Det geografiska läget kännetecknas också av den markanta Landborgen, en tvär skiljelinje som löper genom hela staden mellan Råådalen och Domsten. Höjdskillnaden är som mest ca 40 meter.
Längs Landborgen löper flera dalgångar och bäckraviner. I flera av dessa har stadens första bosättningar och verksamheter uppstått.
Förutom god tillgång till färskvatten har bäckarna utnyttjats till att driva skvaltkvarnar och vattenhjul för olika ändamål; mala säd, såga, stampa, hyvla, smedjor och stånghammare.
Området kring Rååns dalgång t ex är kulturhistoriskt intressant och rikt på fornlämningar från olika tidsperioder som fortfarande syns i landskapet. Bl a i form av s k ättehögar, dösar, gånggrifter, slipstensrännor m m.
Medeltiden
I den första centrala stadsbildningen har förmodligen brunnen i dagens Springpostgränden försett befolkningen med dricksvatten under lång tid. Vattnet som var känt för sin höga kvalitet beskrevs av Carl von Linné vid hans besök här 1749 som “mycket rent, klart och behagligt”. Vattnet var så uppskattat att det förpackades i flaskor och skickades bl a till Stockholm. Man känner även till att fartygsbesättningar fyllde på sina färskvattenförråd här.
1700-talet
Brunnen vid Springpostgränden var den första vattentäkten i Helsingborg som kopplades till ett allmänt vattenledningssystem. Vattnet leddes via trärännor till ett kronobränneri och i rör till en fontän/springbrunn på Stortorget i slutet av 1700-talet. Denna magnifika fontän ritad av byggmästaren J F Wendorff placerades ursprungligen framför det gamla rådhuset. Fontänen pryder fortfarande platsen.
Bland Helsingborgs alla bäckraviner och vattenkällor är källorna i Ramlösa tveklöst de mest kända. Den ursprungliga källan med sitt järnhaltiga vatten har säkert varit känt så längde folk bott i trakten, medan det berömda mineralvattnet upptäcktes först i slutet av 1800-talet av en slump i samband med borrning efter kol. Kring den första källan som upptäcktes växte en omfattande brunnsrörelse upp som du kan läsa mer om i en separat del i Helsingborg berättar. Mineralvattnet började tappas på buteljer för konsumtion i början av 1900-talet.
1800-talet
I Hälsodalen dämdes bäcken som kommer från forna Husensjön upp på flera platser i dalgången. Här fanns under flera hundra år sammanlagt minst sex vattendrivna kvarnar. I början av 1800-talet upptäcktes den första vattenkällan i berggrunden och i slutet av samma århundrade den mer kända Sofiakällan. Kring båda dessa vattenkällor växte även här en kurort upp med diverse nöjesetablissemang upp som lockade gäster från när och fjärran. I slutet av epoken anlades dessutom Öresundsparken.
