Till Startsidan
Till Se och göra i Helsingborg
Till Turistinformation
Fastigheten, kv. Hermes 10, togs i bruk i januari 1891 som Helsingborgs Gummifabrik AB, grundad av Petter Olsson och Johan Dunker .
Produktionen inkluderade galoscher (regnskydd för skor), senare gummistövlar, handskar, cykeldäck, badmössor – och tennisbollar under märket Tretorn .
Expansion och fusionel Trelleborg‑Tretorn
Rationalisering 1905: Henry Dunker skapade 1905 Trelleborgs Gummifabriks AB i samarbete med Johan Kock – teknisk produktion som slangar och däck flyttades till Trelleborg, medan Helsingborg fokuserade på stövlar och tennisbollar .
Koncerntillväxt: Under 1930‑50‑talen växte koncernen till ledande positioner i Europa, med exportkontor och fabriker i flera länder .
Industrikoncentration: 1933 blev Tretorn en sammanslagen koncern, med Tretorn AB officiellt bildat 1934 – framgångar ledde till ännu fler arbetstillfällen, teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt .
1. Tretorn i Helsingborg blev symbolen för tidig industrialisering, teknisk framgång och social företagsmoral.
2. Fabriken bidrog till arbetstillfällen, urban tillväxt och statliga intäkter under 1900‑talet.
3. Henry Dunkers testamente omvandlade privat förmögenhet till kollektivt kapital genom stiftelser, vilket skapat långsiktiga fördelar för Helsingborg genom kulturbyggnader, vård och idrottsinfrastruktur.
4. En fortsatt påverkan: vara majoritetsägare i Trelleborg AB och årliga utdelningar som finansierar samhällsnyttiga initiativ.
könsroller
Under 1900-talets första hälft blev Helsingborgs Gummifabrik (senare Tretorn) stadens största arbetsgivare med upp till 3 000 anställda, många kvinnor från arbetarklassområden på Söder.
Företagspaternalism
Henry Dunker införde tidigt engagemang för sina anställda – erbjöd gratis sjukvård, subventionerade medicin, träplankor i fabrikerna för att skona kroppen, och öppnade barnkrubba redan 1911.
Teknisk kompetens
Dunker introducerade ny teknik genom samarbete med internationella experter, t.ex. kemisten Julius von Gerkan, vilket höjde kvaliteten på produkterna kraftigt.
Ekonomisk betydelse för staten
Industrins hjärta för Helsingborg: Gummifabriken låg i den industrialiserade Söder‑delen av staden, och gav hög sysselsättning, skatteintäkter och urban tillväxt.
Teknologisk innovation och export
Expansionen i början av 1900‑talet samt exportframgångar bidrog både till företaget och Sveriges industriella utveckling.
Företagspaternalism och stöd från Henry Dunker
Henry Dunker fick rykte som hård men omtänksam arbetsgivare. Från cirka 1911 infördes:
Fri sjukvård och subventionerad medicin
Daghem (”Barnkrubban”) för arbetarnas barn – troligen bland de första företagsdaghemmen i Sverige
Träplankor på golv för att avlasta arbetarnas kroppar
Personligt stöd – t.ex. borgen för bostadslån och kläder till behövande
Positiva minnen mitt i svårigheter
Trots höga krav och fysiskt krävande jobb trivdes många – de valde att stanna kvar i decennier och kände en stolthet över produkterna.
Sonja:
> ”Vi klagar inte och vi trivdes trots allt. Annars hade vi inte stannat så länge” .
De arbetade självständigt, men trots monotoni och ackord knöts starka vänskapsband – en del av vardagseftermiddagarna formades utanför fabriken genom fester och dans.
Hälsorisker och miljöproblem
Fabriken hanterade rågummi och svavel vilket skapade en stark, giftig odör. Maskinbuller och skadliga ångor var vardag, och många anställda fick permanenta hälsoproblem.
Som en samtida beskrivning lyder det:
> ”slet Tretorns arbetare under hälsofarliga förhållanden. Inandning av svavel och buller från maskinerna medförde permanenta besvär hos många” .
En anställd beskrev hur ljudnivån från hundratals snabbt snurrande Singer‑sy‑maskiner förstörde hörseln:
> ”I början satt vi på en mjölkpall, utan ryggstöd, och sydde på ackord … Öronskydd var det aldrig tal om och flera fick hörseln förstörd”.
Arbetsmiljö och kvinnlig arbetskraft
Majoriteten av de cirka 3 000 anställda var kvinnor (mellan 60–70 %) – man kallade dem skämtsamt ”Kadorran” eller ”Galoschan”, från franskans gadouard (”gummor som håller rent i hönshus”) .
I sysalen satt ofta 180 kvinnor sida vid sida, arbetade på ackord och hade mycket små pauser. Diskussion var förbjuden:
> ”Hade jag däremot en väninna lite längre bort på löpande bandet fick jag absolut inte gå dit och snacka … Då kom föreståndarinnan och skrek ’väck, väck, väck’”.
Få fördelar – men viktig social sammanhållning
Trots tuff arbetsmiljö upplevde många arbetare en slags gemenskap och stolthet. De var medvetna om att fabriken, trots allt, gav dem stabil försörjning. “Jobbet på fabriken var en självklarhet…”, berättade Sonja efter 37 år .
Fritidsaktiviteter för arbetarna var viktiga: lördagsdans i Folkets hus eller Folkparken fungerade som social ventil. Där träffade många sin partner – t.ex. Maj‑Britt och Folke som träffades där.
Sammanfattning: Arbetarnas vardag på Galoschan
Miljö Hälsoskadlig – svavelos, buller, tung industri
Arbetsmiljö Ackordslinje, hög produktionstakt, strikt disciplin
Hälsoskydd Ingen personlig utrustning, men tekniska hjälpmedel (trägolv) och senare förbättrade stolar
Socialt liv Fritid via folkmusik och dans – viktiga fora för gemenskap
Företagspaternalism Omsorg via daghem, medicin, sjukvård, bostadssupport
Arbetstillhörighet Många stannade i decennier, med stolthet över produkterna
Slutsats
Vardagen i Tretorn‑fabriken var både krävande och giftig, men präglades samtidigt av solid arbetsgemenskap, stark identitet och tät social struktur. Arbetarna – främst kvinnor – vittnar om svåra arbetsvillkor men också om en trygghet och stolthet som gav mening i en tid av begränsade möjligheter. Henry Dunkers paternalistiska insatser gav konkret stöd men kunde aldrig helt kompensera för de hårda realiteterna.
Bevarande och moderna hyresgäster (2023–)
Under 2024–25 genomgick kontorsdelen K-blocket varsam restaurering med nya energieffektiva fönster och bevarade originaldetaljer som fiskbensparkett, kassavalv, bröstpanel – även Henry Dunkers rakspegel .
Fastigheten huserar idag cirka 100 företag, Campus Helsingborg, coworking (Mindpark), restauranger och gym, t.ex. Lundabaserade Gerdahallen .
Nytecknade hyresavtal under 2025 omfattar bland andra Visma, Arbetsförmedlingen, Concentrix, Bring och Länsförsäkringar Bank
Eftermäle: Henry Dunkers testamentariska vision
Testamentet som katalysator
1970‑talet och framåt: Efter Dunkers bortgång 1962 förvaltades hans förmögenhet genom två donationsfonder och en sjukhemstiftelse, som tog över såväl Trelleborg som Tretorn .
Ägarstruktur & kontroll över Trelleborg AB: Dunkerstiftelserna – Henry & Gerda Dunkers Donationsfond Nr 2 och Stiftelsen – har majoritetsägande i Trelleborg AB och säkerställer långsiktig stabilitet .
Stiftelsernas avkastning och samhällelig påverkan
Omfattande utdelningar: År 2024 uppgick utdelningar från Dunkerinnehav i Trelleborg till cirka 85 MSEK till Helsingborgs stad, 47 MSEK till släktingen och 23 MSEK till sjukhemmet Villa Hevea .
Investeringsprojekt: Staden har genom dessa medel byggt Helsingborgs konserthus (1932), stadsteater, Kulturmagasinet, Olympia‑läktare, Helsingborgs Arena och Dunkers Kulturhus (invigt 2002) .
Hållbar struktur: Stiftelsernas styrelse, enligt testamentet, måste bestå av minst tre ledamöter från Helsingborg, och utdelningar kräver politisk godkännande – vilket garanterar lokal nytta .
—
Kulturarv och nutida nytta
Dunkers Kulturhus: Ett monument över Henry Dunkers engagemang och stadens kulturprofil. Det invigdes 2002 och finansierades via donationsfonderna .
Villa Hevea som sjukhem: Tidigare privatbostad, omvandlad till vårdhem för äldre – fortsatt användning via stiftelsen.
Sammanfattning
Period Huvudsaklig verksamhet
1891–1980 Gummitillverkning: galoscher, stövlar, tennisbollar
1980–1991 Nedtrappning och flytt av sista produktion
2000–2019 Matsalsombyggnad & kontor/Campus
2019–idag Kontors- och innovationscentra – Fabriken1891
Slutsats
Tretornfastigheten har utvecklats från en industriell gigantis i slutet av 1800‑talet till ett modernt kontors- och utbildningshub 130 år senare. Den har lyckats kombinera bevarandet av historiska värden – som pionjärinsatser för arbetarskydd, arkitektur och industritradition – med innovation, hållbarhet och samhällsengagemang inom dagens Helsingborg. Byggnaden är med rätta en symbol för stadsdelens transformation – från produktion till kunskap och kreativitet.
