Bokmärk den här sidan
Detta skapar inte bokmärket automatiskt – du behöver trycka tangentkombinationen själv.
Till Startsidan
Till Se och göra i Helsingborg
Till Turistinformation
Ramlösa Brunnspark
Vackert besöks- och utflyktsmål i Helsingborg med intressant historia där kurorten Ramlösa hälsobrunn ursprungligen grundades den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius, provinsialläkare för Skåne tillika kurortens förste läkare.
Beskrivning
Helsingborg har åtskilliga små dalgångar och bäckraviner som skär genom den s k Landborgen, vilken utgör en topografisk markant gräns mellan nedre och övre staden. Vattnet i flera av bäckarna och vattenkällor som tränger fram ur berggrunden har utnyttjats genom åren, bl a för dryckestillverkning.
I en av dessa bäckraviner ligger den drygt en kilometer långa Ramlösa brunnspark som blivit vida känd. Ursprungligen en populär kurort där all verksamhet utgick från den lilla källan med sitt järnhaltiga vatten som springer fram ur en bergväg i ravinen. Senare för det välsmakande mineralvattnet från en underjordisk källa upptäckt 1895.
Den historiska berättelsen om Ramlösa brunn
Ursprung och uppkomst (1600- och tidigt 1700-tal)
Den första lilla källan har varit känd i flera århundraden. Det finns uppgifter om att Karl IX:s soldater under skånska kriget på 1670-talet fick veta att källvattnet i ravinen kunde bota krämpor, vilket gjorde att de drack av vattnet och deras tillstånd förbättrades. Det ledde till att Johan Jacob Döbelius lät undersöka vattnet och fann att det höll hög kvalitet.
1700-talet — en ny hälsobrunn växer fram
Under 1700-talet anlades den första parken kring den framväxande kurorten med tillhörande societetsanläggningar. Här erbjöds bland annat bot mot allsköns krämpor, friskvård, motion och idrott, underhållning och nöjen. Verksamheterna blomstrade och utvecklades i takt med att gäster och besökare blev allt fler och parken utvidgades successivt.
1800-talet — glansdagar och expansion
När staden anslöts till järnvägsnätet 1865 uppfördes en tågstation. Åren 1877-1890 fanns till och med en cirka 3 km lång särskild spårväg mellan parken och ett badhus på stranden vid dagens Sydhamnen som hade anlagts för brunnsanläggningens gäster. Det var den första spårvägen i Sverige. Det tre vagnar långa ekipaget drogs av hästar och resan kostade 10 öre.
Senare 1800-tal och början av 1900-talet — industriellt genombrott
År 1891 anlades en smalspårig järnväg till centrala staden, den så kallade Decauvillebanan som ingått i världsutställningen i Paris 1889. Decauvillen ersattes 1906 av Sveriges första eldrivna persontåg på normalspårig järnväg. Ändå svalnade intresset i samband med ändrade trender och ökad konkurrens. Kanske främst från den närbelägna nöjesanläggningen Folkparken som hade öppnat 1895. Den sista verksamheten som ingick i forna brunnsparkens anläggningar avvecklades 1973.
1900-talet — kulturarv och humanitärt centrum
- Under andra världskriget och framåt användes brunnsparkens lokaler som mottagningsplats för danska judiska flyktingar 1943, befriade koncentrationsfångar 1945 och ungerska flyktingar 1956.
- Ett minnesmärke, “Bortom vågorna”, av Gustav och Ulla Kraitz invigdes 2010 för att hedra detta humanitära arv.
Bevarande och nutid
Från slutet av 1960-talet fram till början av 1970-talet fanns planer på att riva de gamla byggnaderna från brunnsepoken i parken. De skulle ersättas av ett annat koncept i modernare hus av en tidigare ägare. Det utlöste ramaskri och stora protester. En av de pådrivande frontfigurerna var entertainern Hasse Alfredson som hade engagerat sig i frågan. När krutröken lagt sig övertog staden ansvaret och delar av den ursprungliga parken räddades. De gamla byggnaderna såldes med förbehållet att de inte får förvanskas.
Ett nytt bostadsområde med villor, radhus och några höghus uppfördes dock alldeles i anslutning till parken.
Själva bäckravinen kring den porlande Lussebäcken har genomgått flera förändringar sedan 1700-talet. Fortfarande uppskattas den anrika platsen med tillhörande park för sina fina rekreationsmöjligheter och vandringsstigar av såväl lokalbor som besökare och turister.
Hela parkanläggningen och den återstående brunnsmiljön med byggnader omfattas av en byggnadsminnesförklaring tagen 1973 och 1974.
För de som vill fördjupa sig mer i parkens historia finns omfattande material att tillgå i form av arkivfakta, böcker, bilder, vykort och på dessa länkar:
Ramlösa brunn | Länsstyrelsen Skåne
Mer om Ramlösa brunnspark | Helsingborg.se
Ramlösa hälsobrunn – Wikipedia
