Bokmärk den här sidan
Detta skapar inte bokmärket automatiskt – du behöver trycka tangentkombinationen själv.
Till Startsida
Till Turistinformation
Till Se och göra i Helsingborg
Margaretaplatsen
🌱 Före 1910 — markägande & tidig användning
Marken kring dagens Margaretaplatsen tillhörde i början av 1900-talet Hälsingborgs Tomt AB (konsulerna Nils Persson och C.G. Stewénius). Staden köpte så småningom marken med planerna att anlägga en park. Platsen användes också som kolonilotter under och kring första världskriget.
🛠 1910-1919 — planering och köp
Under 1910-talet gjordes de första kommunala förvärven och planeringen för en formell park började ta form. Fram till omkring 1920 var delar av ytan fortfarande i kolonianvändning innan minnesparken projekterades.
🌸 1920–1924 — Minneslund för kronprinsessan Margareta (gestaltning & invigning)
Efter kronprinsessan Margaretas död 1920 beslutade staden att anlägga en minneslund. Arkitekten Peder Clason ritade anläggningen, stadsträdgårdsmästaren Oskar H. Landsberg medverkade i bearbetningen, och en porträttmedaljong av Carl Milles placerades vid minnesplatsen. Parken och monumentet invigdes på midsommarafton 1924 i närvaro av kronprins Gustaf Adolf och barnen.
🌿 1925–1939 — Mellankrigstid: planteringar och parkskötsel
Under mellankrigstiden utvecklades Margaretaplatsen som en formell park med blomsterrabatter, gångstråk och en gräsyta framför minnesplatsen. Parkens utformning följde tidens ideal för stadens parker — tydlig mittaxel, ordnade planteringar och viloplatser.
🥕 1940–1945 — Andra världskriget: temporär omställning till odling
Under andra världskriget omvandlades delar av parkens gräsmattor till odlingslotter/odlingar för att bidra till matförsörjningen, ett vanligt grepp i svenska städer under krigstiden. Efter kriget återställdes parkyta successivt till rekreationsbruk.
🏙 1950–1969 — Omgivningens förtätning och modern användning
Området runt Margaretaplatsen bebyggdes mer med flerbostadshus och stadsrumsfunktioner under efterkrigstiden. Parken förblev en viktig grön lunga i centrum och användes för vardagsrekreation.
♻️ 1969–1999 — Underhåll, motionsslinga och anpassningar
Gångvägar moderniserades (motionsslinga finns omnämnd som anlagd kring denna period) och skötselinsatser genomfördes för att bevara parkens träd och planteringar. Parkens stadskaraktär bibehölls samtidigt som bruksvärdet försörjningsmässigt och rekreationsmässigt utvecklades.
🌼 2000–2010 — Restaureringar & samtida parkprofil
Under 2000-talet har Margaretaplatsen genomgått olika upprustningar i rabatter och gångar för att anpassas till modern skötsel och publik användning — samtidigt som kulturhistoriska värden värnats i utformningen.
🌷 2010–2020-talet — Nuläge: rekreation, kulturhistoriskt värde och evenemang
Idag används Margaretaplatsen som rekreationspark (lek, picknick, vila) och är skyddad av sin status som kulturhistoriskt intressant parkmiljö — vilket styr vilka större evenemang och förändringar som får ske. Parken sköts för både bruk och bevarande.
