Bokmärk den här sidan
Detta skapar inte bokmärket automatiskt – du behöver trycka tangentkombinationen själv.
Till Startsidan
Till Se och göra i Helsingborg
Till Turistinformation
🧭 Avgränsning & kort bakgrund
Helsingborgs moderna militärhistoria tar fart först mot slutet av 1800-talet när fasta förband förläggs i staden. (Som bakgrund: stadens läge vid Öresund hade redan tidigare militär betydelse; det stora slaget vid Helsingborg stod 1710 på Ringstorpshöjden.
🏰 1880–1912: Husarkasernerna på Bredgatan
Den 1 oktober 1882 flyttade Kronprinsens husarregemente in i nybyggda kaserner på Bredgatan (stallar, ridhus, sjukhus, exercishus m.m.). 1897 ersattes de av Skånska husarregementet, som blev kvar tills förbandet flyttade till Berga 1912.
🏇 1912–1927: Berga kavallerikasern och Skånska husarregementet
En ny stor kavallerikasern uppfördes i Berga 1911–1912 (ritn. Erik Josephson). Skånska husarregementet flyttade in 14 maj 1912 och låg där tills det avvecklades 1927.
🐎 1928–1942: Skånska kavalleriregementet (K 2) i Helsingborg
Efter husarregementet bildades Skånska kavalleriregementet (K 2), med ledning förlagd i Helsingborg och kasernlivet i Berga. Regementet fanns i staden till omorganisationen 1942.
🛞 1942–1947/1952: Omställning till pansar – P 2 och avveckling
1942 omorganiserades K 2 till Skånska pansarregementet (P 2), först förlagt i Berga men flyttat 1947 till Hässleholm då Helsingborgstrakten bedömdes olämplig för pansarövningar. K 2 återuppsattes 1946 men avvecklades 30 juni 1952; därefter gick Bergakasernen över till fångvården.
🧱 1939–1945: Beredskapstid och Skånelinjen runt Helsingborg
Under andra världskriget befästes kusten kraftigt. Skånelinjen (Per-Albin-linjen) byggdes från 1939; just i Helsingborgsområdet förstärktes linjen med en andra rad bakåtvända kulsprutevärn och en särskild skyddsrumslinje (SK24/SK48). 1941–42 uppfördes många stora skyddsrum här då risken för beskjutning från Danmark bedömdes störst. Bevarade värn och observationsplatser finns dokumenterade, bland annat vid Gåsebäcksravinen och norrut längs kusten.
⛴️ 1943: Flykten över Öresund – Helsingborg som mottagningsplats
I oktober 1943 flydde tusentals judar från Danmark över Öresund. Helsingborg och hamnarna norrut tog emot många; svenska myndigheter och frivilligorganisationer organiserade mottagandet. Stadens museer har senare lyft fram lokala öden och föremål från dessa överfarter.
🎖️ Krigskyrkogården på Pålsjö
På Pålsjö kyrkogård finns en av landets få krigskyrkogårdar med utländska soldater – främst allierade flygare från andra världskriget – som drivits i land eller avlidit i Sverige. Den har dokumenterats i flera källor och uppmärksammats i lokalpress.
🪖 Efterkrigstid & kalla kriget: kustbatteri och beredskapsarv
Norr om staden, vid Domsten/Kulla Gunnarstorp, anlades 1940 ett kustbatteri. Anläggningen är idag hem för Beredskapsmuseet, där en 15,2-cm pjäs och delar av de underjordiska bunkrarna återställts – ett konkret arv från beredskapen och det senare kalla kriget.
🧭 Vad syns i stadsbilden idag?
• Bunkrar och värn från Skånelinjen (bl.a. längs kusten och vid Gåsebäck) – ofta igensatta men flera kan besökas via guidade vandringar.
• Berga kasern (bevarad byggnadsmiljö i ny användning) – på väggen finns en minnesskylt över förbanden som varit förlagda där.
• Beredskapsmuseet i Domsten – tidigare kustbatteri.
